Islayresan Del 2

Halv tio på tisdagen gav vi oss av mot Laphroaig Distillery. Vi var alla väldigt förväntansfulla och såg verkligen fram emot detta besök. Stämningen i bussen var hög och vi diskuterade gårdagens upplevelser och intryck. Vi var nog rätt så överens om att besöket på Caol Ila var helt okej. Det bjöd väl inte på några större överraskningar, men var absolut trevligt och naturligtvis intressant. Shopen innehöll inga sensationella whiskies, men en del inköp gjordes förstås. Dock inte av undertecknad.

Laphroaig Distillery

Destilleriet grundades 1815. Idag ägs det av Fortune Brands, som är ett holdingbolag. Fortune Brands grundades 1969 som American Brands och bytte namn 1997.

Det blev en mycket intressant och bra rundvandring på Laphroaig Distillery. Turen leddes av mycket trevliga och underhållande Bryony Boyd som verkligen bjöd på sig själv och visade upp destilleriet och hur de jobbar på ett bra sätt. Hon berättade historien om Laphroiag och hur processen fungerar vid tillverkningen av whiskyn som vi alla älskar (tror att jag kan tala för de andra som var med på resan också).

Efter rundturen var det så dags för provning direkt från fat. Det som bjöds var följande:
1) Laphroaig Cask No. 5167 1999 på 58.8%
2) Laphroaig Cask No. 47 2004 på 51.3%
3) Laphroaig Cask No. 2531 2007 på 49.9%

 
Provning direkt från fat.

Efter provningen fick alla välja sin favorit och tappa upp en egen 25cl-butelj att ta med sig hem. Det var riktigt nice. Jag valde (och ganska många andra också) Cask No. 5167 1999 på 58.8%. Den var riktigt bra!

Egen buteljering. Nice.

Efter detta blev det lite shopping i deras butik. Jag köpte en 10 YO Cask Strength 2015 Batch 007. På det stora hela blev det en mycket bra rundtur samt en suverän provning.

Ardbeg Distillery

Destilleriet grundades 1815 av John McDougall.

Det här blev ännu en mycket bra rundtur. Vår guide på Ardbeg Distillery, Neil Campbell, var en riktigt skojig kille med glimten i ögat. Förutom en utförlig och riktigt bra rundtur så berättade Neil intressanta berättelser om Ardbegs historia.

Det blev en fantastisk provning med mycket bra och ovanliga sorter. Eller vad sägs om:
1) Ardbeg Very Young 58.3%
2) Ardbeg 1999 Cask 2053 50.4%
3) Ardbeg 2005 Cask 315 56%
4) Ardbeg 2010 Cask 1128 61.1%
5) Ardbeg 1976(!) Cask 2396 53.5%

Den sistnämnda var magiskt god. En dröm som gick i uppfyllelse att få smaka en såpass gammal Ardbeg! Kändes som att det skulle bli svårt att toppa denna dag. Vad fel det skulle visa sig att jag hade.

Vi var också och åt på Kiln Café på destilleriet. God mat, dock var det lite si och så med servicen.

Sen var det ju det här med efterrätten då...

Tommy insisterade verkligen på att jag skulle prova Sticky Toffee Pudding (består av en mycket fuktig sockerkaka, gjord med finhackade dadlar, som ligger i en kolasås. Serveras oftast med vaniljsås eller vaniljglass). Jag brukar vanligtvis inte äta mer än huvudrätt, men jag lät mig övertygas av Tommy, som var mycket envis. Det ångrar jag inte ett ögonblick. Det visade sig vara bland det godaste jag någonsin ätit. Helt magiskt gott var det.

Mums!

Kildalton Cross

Kildalton är namnet på den församling där både Ardbeg, Laphroaig och Lagavulin ligger och är också ett välkänt keltiskt stenkors. Kildalton Cross är huggen ur ett enda block av lokala epidiorite, en extremt hård sten som har motstått hårda väderansträngningar på Islay i över 1200 år.

Tre bloggare vid Kildalton Cross.
Per Avermark - Whiskyplace.se
Patrik Barkevall - TasteNote
Johan Borgemo - whiskynorden.se
Foto: Peter Hansson

Vid Kildalton Cross bjöd Tommy och Peter på sin egna buteljering Eldvatten Kildaton. En riktigt bra whisky. Jag knep faktiskt den allra sista som fanns på Systembolaget...

Foto: Peter Hansson